Saltar al contenido

Det gansk plotsliga framtradandet it lidelsefull karlek beskrivs ino vardagsspraket

  • por

Det gansk plotsliga framtradandet it lidelsefull karlek beskrivs ino vardagsspraket

Karlek emella manniskor ar daremo ofta nagon mer energisk emotion ann endas en emotion utav frandska alternativ tillgivenhet. Det kan fast an forestalla sig ino skild former samt inom vaxlande rang utav styrk, av elementar mjukhe (nar vi uppge “att alska” kidsen, till exempel) mo saken dar mest ivriga hopp (till foredome hos passionerade alskare). Nar det kanns med stor intensitet sam det utovar en stark sexuell styrka (eller nagon sexuell tilldragning ) talar vi ifall ” lidelsefull ” love alternativt ” amoros glod “, ofta tillsamman assistans bruten bilden fran flamma eller lov. Brann darfor att forklara effekten det ager pa sinnena och sinnet. Nar denna hanforelse orsakar en odl intill identifikation med nago manniska att saken dar tenderar att integrera dom tva alskarna talar vi om ”fusional” karlek.

sasom ett avsagelse (“att bliva kar”, ” karlek utbredd forsta anblicken “), vilket orsakar hos do saso upplever det beteenden saso befinner si avsedda att forfora saken da alskade sam syftar mot att astadkomma omsesidigheten bruten denna love, sasom darborta sa befinner si passande kommer att uttryckas fran karleksfulla handlingar och gester – inklusive heta salvadorian-flickor smekningar, kyssar sam kopulation, saken dar framtid betecknas villig flera sprak it uttrycket “att producera karlek”. Dessa metoder samt gester befinner si partiell kulturella sam kan – korrekt som studiet utav bann kopplade mo karlek – bliv sak for ett antropologiskt eller sociologiskt uppfattnin.

Fransett kulturella skillnader ino metoder relaterade mot lov ager ideer sam representationer fran karlek likasa forandrats jatte- over tiden. Den platoniska karleken, den karleksfulla och romantiska karleken befinner si foljaktligen distinkta ritning sam verkade sta specifika tider ino historien. Det finns likas en mangd psykiska brus kopplade mot karlek sam studeras av psykologi, som erotomani eller narcissism. Somliga former itu love uppfattas aven sasom forvrangningar alternativt avvikelser (flyga parafili ), sasom pedofili (sexuell dragning at barn) och bestialitet (erotisk dragnin kontra djur). Sadana alskar kan studeras via psykologi sa bra sasom fran manniskan och samhallsvetenskap.

Pa grund av karlekens komplexa sam svara att koppla, kokar anforande forsavit love vanligtvis till klicheer, som finns ino en mang glosa forsavit lov, darfor att poeten Virgil ” love triumferar slut allting ( omnia vincit amor )”, tills saken da beromda ” love gor blind “. Filosofen Leibniz gav honom denna forklarin “Att banka baver befinner si att lokalisera noje i andras lycka”.

I datid har livsaskadning samt religion (typ teologin som befinner sig forena mo saken da) mediterat kopiost villig fenomenet love, ett varaktig inspirationskalla pro plast-, litteratur- sam musikkonsten. Saken dar psykologi nedanfor det senaste arhundradet, fornyade reflektioner inom amnet. Mirake framtid ar inneha vetenskap som biologi, neurologi och neurovetenskap, andock ocksa zoologi och antropologi, ager forbattrat var medkansla pro karlekens natur samt funktion.

Termen anvands ino XIII e arhundradet i franska saso amor

fran gamla occitanska samt yttr “karlek”. Vi noterar det av ederna i Strasbourg ino romansk mall ino lokationen fo deo amur (forut guds lov).

Saken da philia narmar sig vanskapen sasom sjalvklar

i dag ar ett hallfast omsesidig aktning emellan ett par personer nara sallskapli lage, vilket aven leder mot sjalvhjalp. Det kunde enbart forekomma mellan par mannisko fran synonym kon darfor ojamlikheten mellan konen.

Saken dar Agape ar karleken till nastan i narheten av oegennytta idag, nagon uppriktig donatio. Det kannetecknas fran sin spontanitet, det befinner sig ick ett tankevackande akt eller nagon gestaltning utav artighet, inte me nagon verklig inlevelseformaga stav andra, oavsett forsavitt de befinner sig okanda alternativt intima. Ino saken da kristna traditionen av kyrkans fader assimieras detta ord tillsamman begreppet valgorenhet, ehuru det senare befinner sig narmare ett materiellt kondition som upprattats tillsamman persone ino plag. Saken da ursprungliga agape tar ej pa sig denna moraliska konnotation it ansvar for ett underbar ineffektiv.

Deja un comentario

Tu dirección de correo electrónico no será publicada.